Den berömda 10 000-timmarsregeln som så länge gett oss hopp om att alla kan bli experter ställs mot väggen. Nu förtydligar forskaren bakom tesen sitt resonemang och avslöjar hur du faktiskt ska göra för att bemästra vad som helst.     

Uppdaterad forskning om framgång

10 000-timmarsregeln är ett fenomen som de flesta som drömmer om att nå toppen känner till. Kort och gott handlar den om att det krävs åtskilliga timmars arbete för att bli expert på något – tiotusen för att vara exakt.

Nu, tio år efter att teorin publicerats, vill forskaren bakom uttrycket förtydliga sin grundidé och förklara att antalet timmar är en godtycklig siffra som endast ger framgång i kombination med särskilda handlingar. Det skriver Forbes i en artikel publicerad tidigare i år.

Foto: Unsplash/Timothy Eberly

Besegrad av sin motståndare

Som tonåring spelade Anders Ericsson ofta schack med sin klasskamrat och lyckades alltid gå segrande ur varje parti. Plötsligt en dag vände vinden och Anders fick se sig besegrad. Klasskamraten, som så van vid att förlora, hade förbättrat sin prestation drastiskt och krossat sin motståndare.

Hur hade han lyckats med detta? Anders Ericsson frågade sig själv frågan som kom att definiera hans framtida livsverk och karriär. Idag är Ericsson professor i psykologi vid Florida State University där han, bland flertalet områden, har specialiserat sig på vetenskapen om topprestationer. Han är med andra ord expert på experter.

Övning ger färdighet – eller?

Först lanserades idén – om än något felaktig – att 10 000 timmar är vad som krävs för att bli mästare på något. Men enligt Ericssons senaste forskning är det primära skälet till att du inte blivit en skicklig violinist eller en olympisk idrottare på grund av att du inte har engagerat dig tillräckligt i en process han kallar för ”målmedveten övning”, där kvaliteten har större betydelse än kvantiteten.

Processen innebär att du lämnar din komfortzon och utövar nya, främmande aktiviteter som utmanar dina existerande förmågor. Även om det kan vara tillfredsställande att falla tillbaka på en färdighet du med säkerhet vet att du behärskar, räcker det inte för att du ska bli bättre.

Efter många års analyserande av toppresterande elitidrottare, musiker och kirurger har Ericsson kommit fram till att tankesättet har en mer betydande roll än rå talang. I en artikel i BBC krossar han myten om att vi föds med olika förutsättningar och att vissa har mer tur än andra:

”Det har alltid funnits en diskussion om att du måste födas med särskilda egenskaper för att bli bäst inom ett område, vilket är helt fel”, menar Ericsson. ”Jag har spenderat 30 år på att försöka hitta faktorer som faktiskt skulle begränsa vissa individer från att lyckas inom någon domän och jag är förvånad över att jag ännu inte har hittat sådana gränser”, tillägger han.

Foto: Unsplash/Michel Catalisano

Målmedveten övning är nyckeln

Men det handlar inte bara om antalet timmar du lägger ner på en specifik uppgift. 10 000 timmar av repetitivt arbete kommer inte göra dig till en expert, förtydligar Ericsson i sitt senaste verk ”Peak – Vetenskapen om att bli bättre på nästan allt”. Du måste sätta upp tydliga mål, arbeta tillsammans med andra experter och ta emot regelbunden feedback.

”Du måste öva med syfte och det krävs att du är en viss typ av person rent psykologiskt för att kunna göra det,” säger Ericsson.

Anders Ericsson lever som han lär och använder personligen principerna för målmedveten övning för att bli en bättre forskare. Varje publicerad artikel är ett resultat av flera utkast och regelbunden feedback från sina kollegor och medforskare.