Svenskarnas hälsa beror på såväl inkomst som utbildning. Och skillnaderna ökar.

Det skriver forskare från Umeå universitet som genomfört en studie i norra Sverige. Studien innefattar tolv olika hälsoindikatorer, bland annat övervikt, stress, depression och fysisk inaktivitet. Dessa indikatorer har jämförts med utbildningsnivå och inkomst.

”Sammantaget ser vi en utveckling med bestående eller ökade hälsoklyftor där personer med högre inkomst eller längre utbildning generellt har bättre hälsa än personer med lägre inkomst eller kortare utbildning. Dessutom har skillnaderna i många fall blivit större över tid”, säger Kinza Degerlund Maldi, forskare vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.

Studien bygger på data från folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”, där mer än 30.000 personer i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland/Härjedalen deltagit. Åren som jämförts är 2006, 2010 och 2014.

Foto: Aarón Blanco Tejedor/Unsplash

Sammantaget visar studien att hälsoklyftorna ökat, där klyftorna mellan grupper med olika inkomst ökat mest.

Till exempel var depression 23 procentenheter vanligare bland män med lägst inkomst, jämfört med de i studien som tjänade mest år 2014. Samma år var långvariga sjukdomsperioder 20 procentenheter vanligare bland kvinnorna med lägst inkomst, jämfört med de med högst inkomst.

Forskarna bakom studien tror att resultatet skulle se likadant ut på andra platser i landet.

”Det finns knappast anledning att anta att situationen om ökade hälsoklyftor är unik för bara norra Sverige”, säger Frida Jonsson vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa och medförfattare till studien.